Inlägg

  Alberto och en röd skjorta. Alberto var en italiensk svarvare som 1947 kom till Sverige och Västerås handplockad av ett av de större svenska verkstadsföretagen. Svenska lärde han sig på ”jobbet”. Ingen krävde att han skulle gå kurser. Han var en övertygad fascist som i tiden blev allt mera fast i en nationalistisk dröm om ett fascistiskt Italien. Han gifte sig med en svenska som var akademiker, en blid kvinna som stödde honom orimligt länge, och som till slut pratade italienska nästintill felfritt och med hans paduanska idiom. Hans barn som drev med hans komiska svenska, till den grad att han till slut inte vågade prata med dem, bröt snart kontakten med honom undan för undan som de insåg att han var helt ovillig att acceptera deras frigjorda svenskhet. Alberto som tidigare umgåtts med några italienska Istriensflyktingar umgicks när de försvann med ingen alls. Till slut bodde han helt ensam i Grindstorp i Täby (jag var inneboende hos honom några månader) och ägnade sig åt att hata a
  ”ISLAMISTER” OCH ”SVENSKAR”.. Fram till 1943 var det inte lätt för alla de som inte hörde hem i Norden, Tyskland och England räknades dit, att ta sig in i Sverige. Inte ens för de Judar som flydde för livet från nazismen var det lätt. Efter krigets slut blev det litet lättare. Först med Olof Palme blev Sverige känt internationellt som ett land som månade om all världens förtryckta och fattiga. Till slut stod Reinfeldt fram och deklarerade att invandringen var av godo för landet och att Sverige hade ett mycket rymligt hjärta. Då var det många förtryckta och fattiga som lystrade, som packade sina få ägodelar och som gav sig av. För det mesta norrut mot det som de trodde var det nya drömlandet. När de kommit till Sverige blev det annat. Det dröjde inte länge innan Jimmie Åkesson dök upp och innan den gamla svenska riktade xenofobin slog ut igen i den svenska folksjälen. Det dröjde inte länge innan flyktingarna fick höra att de var underutvecklade och kriminella. Att det var en belas
  En blixt från klar himmel??? Knappast för någon annan än Anders Thornberg. Knappast för de som följt utvecklingen från Salman Rushdie tid och till Charley Hebdo. Vissa islamister tar sin religion på stort alvar. I visa länder stenar de och avrättar de som hedar och kränker Islam. I Paris och London har de gjort som nu i Norrköping, Örebro, Malmö och Landskrona. De har kastat gasten och fyrverkerier mot polisen och tänt på bilar. Vi vet att inta bara islamister uppför sig så. För tjugo år sedan var polisen tvungen att värja sig med skjutvapen vid kravaller i Göteborg. Den gången var det inta islamister utan svenska ungdomar på den politiska vänsterkanten. (Också de som satte eld på bilar nyligen på Champs Elysées var minst av allt muslimer). Att folk inte av några som helst skäl skall tillåtas gå runt och bränna och förstöra och till och med försöka skada statens beskyddare är förstås en självklarhet. Men är det inte så att det händer runt om i världen med jämna mellanrum att ”fol
  Vi tar emot er med öppna armar!!! …om ni inte är för många och om ni inte stannar för länge. Kom ni till oss och stanna ett år och högst tre. Men kom i lagom antal. Visserligen är Sverige ett rikt och mycket glesbefolkat land som fortfarande skulle kunna växa. Men Sverige har framför allt en befolkning, och då menar jag en ”SVENSK” befolkning, som utgör i alla avseenden en, om inte biologisk, så dock, kulturell och etnisk särart. Som World Values Survey visat gång på gång finns vi helt allena högst upp till vänster i varenda mätning. Vi, till skillnad mot fransmän, italienare och spanjorer, för att inte tala om asiater och afrikaner, är inga flockvarelser utan äkta individualister. Mer lika engelsmän än de folk som jag nämnt. Ni slaver ligger lite längre ner på diagrammet så helt lika med er är vi alltså inte. Visst är Sverige rikt och visst finns det mycket plats bland och mellan alla industriella monokulturer som utgör den svenska naturen. Men just det är inte anledningen til
  VI SOM INTE VAR MED I KRIGET av Bengt Lindroth. Min kommentar. Historia: Mycket Norden, mycket Baltikum nästan inget om den Latinska världen Europas hjärta och hjärna. Tror inte på att historien framskrider efter någon inneboende logik. Tror att den är omöjlig att förutsäga och egentligen också att berätta om objektivt. Tror på att historien består av få eller inga förstahands fakta. Oftast av andra, tredje, fjärdehands, etcetera, fakta. Historien är en efterhandskonstruktion och därför per definition inte objektiv. När blir en händelse omöjlig att moralisera över? Hur lång tid skall det ha gått innan man kan säga att ”gårdagens” händelser inte kan bedömas utifrån dagens moraliska värderingar? Om vi fick tag i Stalin och Hitler idag och hade möjlighet att rannsaka dem i domstol skulle då deras försvarsadvokater kunna diskvalificera våra argument genom att hävda att de var bara barn av sin tid?   Jag anser inte det. Jag anser att VÅR västerländska moral grundad på tvåtusen å
 INTEGRATION??? Den svenska lagen ger varje medborgare oavsett om hen är född i Sverige eller om hen har blivit naturaliserad efter immigration från ett annat land fullständiga medborgerliga rättigheter. Någon skillnad mellan en ”äkta svensk” och en nysvensk gör inte lagen. Sverige är en liberal, pluralistisk demokrati varför det i Sverige existerar lika många värderingar som det finns medborgare. Att det finns några ”svenska värderingar” som har företräde framför andra är en missuppfattning som växt fram undan för undan som xenofobin i Sverige har (åter) vuxit sig stark. Tvivlar man på att ”svenskar” skulle ha personliga värderingar som är radikalt olika behöver man bara jämföra Jonas Sjöstedts värderingar med Jimmie Åkessons. Fram tills det blev klart att Nazisterna inte skulle vinna kriget var gränsen till Sverige stängd för ”oönskad” invandring. Efter Stalingrad ändrades villkoren och till exempel judar och flyktingar började accepteras. Själv kom jag in till landet utan vidare
  RYSSLAND. EN EUROPEISK CIVILISATIONSHISTORIA. Av Kristian Gerner. Mina kommentarer. Det vi ser idag i Ukraina är varken nytt eller unikt i Europas historia. Det är den senaste uttryck för den gamla nationalistiska kampen som präglat vår historia sen urminnestider. Jag är säker att korsikaner, basker och sydtyrolare känner igen sina egna nationella ambitioner i ryssarnas kamp för Dombas befrielse. Jag har läst RYSSLAND och lärt mig mycket, inte minst om den ryska nationalismen och om nationalismen över huvud, men nu anser jag att jag inte kan läsa vidare efter avsnittet ”Reformationen”. Stämmer Gerners teori om Sovjetunionen som en kopia av den kristna, ryska ortodoxa kyrkan? Eller är den en förenkling av en spridd och fördomsfull tolkning av en myt. Att andliga föreställningar och politiska ideologier ofta har blandats samman i den europeiska historia är ett faktum. Att katolska kyrkan tog över de hedniska riterna från Rom och andra folk för att underlätta sin missioneran